Fett härlig vårdag. Pero och jag tog en promenix, eller jag cyklade för att jag är så jävla fet. Pero fick springa efter. Sen tog vi en glass i ica!

Jag har inte skrattat så mycket på länge som jag gjorde igår kväll. Vi kollade på the hartbreak kid, tycker absolut inte tycka om Ben Stiller. Men FAN vad jag garvade åt den. Har jag förlorat min humor eller var den faktiskt riktigt rolig? Mysterium. Sen avslutade Per kvällen med att slå i huvudet i min hylla så att hela skiten brakade ner från väggen. Älsklingen fick en jätteont och en bula, men garvade ihjäl mig ändå. Skadeglädjen är den enda sanna glädjen, som man säger va.